Hur funkar internet?

.SE är en underbar resurs. Jag blir mer och mer frälst, fast jag är lite nördig kanske...

Vill du lära dig mer om internet? Då finns alla filmerna i föreläsningsserien Så funkar internet producerad av .SE.

Språket i sociala medier

I dagens samhälle är det viktigt att synas, kanske framför allt som organisation och företag. Men har man ingen erfarenhet av att vara på Facebook eller Twitter kan de kännas som främmande världar. Språket i Sociala medier av Ingrid Herbert och Helena Englund Hjalmarsson, är ett bra stöd för den som vill komma igång med att använda Facebook, Twitter och andra sociala medier som Linkedin, Wikipedia, Youtube, Flickr och  Flashback. 

Den tar upp vad man bör tänka på innan man öppnar ett konto, hur man ska uttrycka sig språkligt och hur man ska tänka angående uppdateringar. Hela världen läser det du skriver!

Den är även en bra hjälp för den som redan kommit igång. Kanske ska man förändra något eller så ska man fortsätta göra precis så som man gjort. I slutet av boken finns litteraturtips för vidare läsning och även var man kan vända sig om man vill gå en kurs för att lära sig använda sociala medier. 

Boken är lättöverskådlig, med vissa humoristiska inslag som "mata inte trollen". Troll är arga ondsinta aktörer på de social medierna. 

Boken vänder sig framför allt till den som tänker sig att använda sociala medier för en myndighet eller ett företag men är matnyttig läsning även för oss 'vanliga' bloggare, twittrare etc. Läs den!

Kommunikation på nätet #kpn12

Seminarium kring lärande och kommunikation på nätet

En intressant dag om internetanvändning, kommunikation, källkritik, sociala medier och lärande i förändring.

Elza Dunkels, Umeå Universitet, Vad kan vi lära av ungas lärande? konstaterar att en professionalisering av läraryrket kräver digital kompetens. Läroboken representerar en antik och statisk kunskapssyn. Medan nätet (wikipeida) är en revolution inom lärandet eftersom det är helt antiauktoritärt (momentant föränderligt) och ett kollektiv lärande. Wikipedia representerar ett icke auktoritärt och normkritiskt förhållningssätt till kunskap, och är ett mer demokratiskt verktyg än en lärobok. Det blir problem när elever och studenter jobbar på ett sätt och systemet jobbar på ett annat. Utbildningssystemen examinerar fortfarande efter en 'gammal kunskapssyn' även om synen på lärandeprocessen har förändrats. Elza Dunkels kan man följa på forskningsbloggen Nätkulturer. Hon driver också projektet Net Nanny svarar på dina frågor om nätet.

Janne Elvelid, .SE Svenskarna och Internet - internetvanor och lärande, presenterade statistik över svenskars internetanvänding. Och att internet förändrar våra liv har vi väl alla märkt men forskningprojektet World Internet Project kan vara intressant att följa om man vill se hur det ser ut i andra delar av världen också. 

Stefan Hrastinski, KTH,  Från kommunikation till lärande på nätet om synkron kommunikation på nätet. Lärande sker i kommunikation och forskning visar att samarbete är centralt. Vilken teknik vi väljer påverkar vad man lär sig. Man behöver alltså styra olika typer av kommunikation för att stödja olika typer av lärande. Men en ny syn på lärande är det viktiga att man lär sig, inte när eller var eller hur det går till. I sig en utmaning för lärare och utbildningssystemet. Hrastinski tar också upp lärplattformar (t.ex Fronter och Bilda). De fungerar idag som administrationsverktyg snarare än som lärandemiljö. Men man ser en utveckling i lärplattformar mot att integrera sociala medier, wikis, bloggar, chatt och videokonferensmöjligheter.

Kristina Alexanderson .SE Källkritik på nätet/ Kommunikation på nätet - nya utmaningar för den källkritiska. "Att värdera källor handlar om att ha kunskaper." Sociala medier  bygger på social interaktion, men vad ska man tro på?  Idag gäller det att lära sig hantera digitala källor. "En bra källa är en seriös källa" fick vi 'gamlingar' lära oss i skolan men vilka färdigheter vi behöver för att kunna var källkritiska på nätet? Digitala källor är svårare att förhålla sig till än de analoga källorna. Vi måste också fundera över; vem sprider något och varför? vad sprider vi? hur sprider vi? hur vill vi sprida det? hur hanterar elever källor? vem och var har elever lärt sig källor? Kanalen formar hur vi bedömer källan, vi behöver alltså kunskap om digitala kanaler. Kristina Alexandersson skriver bloggen Kristina Alexandersons blogg - Om internet i skolan, om nätet och annat.

Mediekompass tar upp "Skolan, traditionen och religionen"

Rätt eller fel? Advent, Lucia och skolavslutning i kyrkan, för att inte tala om musik (läs psalmer), har debatterats i medierna under veckan. Mediekompass - så använder du medier i undervisningen, har redan tagit fram ett lektionsmaterial att använda kring detta. Häng på!

Upphovsrätt och lärares material

Foto: Henrika Florén, 

För bokens omslag - 

Omslagslayout: Jens Martin/Signalera, 

Omslagbild: Shutterstock.com/tist

När det gäller rätten till material som lärare producerar i tjänsten är det mycket idag som är oklart. Cecila Magnusson Sjöberg och Sanna Wolk hjälper till att reda ut begreppen i sin ny- utkomna bok  Juridiken kring e-lärande.

Lärare har upphovsrätt till sitt utbildningsmaterial. Det gäller också elever och studenter. Upphovsrätten gäller oberoende av lagringsteknik, men om ett alster är för enkelt skyddas det inte alls. Exakt var gränsen går är inte reglerat i lag.

Den ideella delen av upphovsrätten kan i princip inte avtalas bort. Det innebär att det det inte är tillåtet att ändra i andras verk, men med den ekonomiska delen av upphovsrätten är det en annan femma. Tumregeln säger att om inga andra avtal skrivits har arbetsgivaren nyttjanderätt till material som en anställd producerar i sitt normala arbete. (Källa: C. Magnusson Sjöberg & S. Wolk, 2012, Juridiken kring e-lärande s.19-32, Studentlitteratur)

Men reglerna väcker nästan lika många frågor som det ger svar.

Särbegåvning

Särbegåvning - vad är det?

Särbegåvade är de som har förmågor utöver det vanliga.  I skolan kan de här barnen och ungdomarna ställa till problem för att de arbetar för snabbt och lätt blir understimulerade. Men med de nya möjligheter digitala verktyg och resurser öppnar upp kan även de här individerna ges bättre förutsättningar att arbeta i en stimulerande inlärningsmiljö utan att för den skull behöva lämna sina jämnåriga kamrater.

Läs gärna artikeln i Lärarnas nyheter om du vill veta mer.

Mer fakta om särbegåvning finns sammanställt av Roland S Persson, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Pedagoglänkar

Mer smått och gott. Pedagoglänkar.

Här finns mänga länkar till öppna lärresurser - sök eller klicka dig fram.

 

Länkarna är en samling gemensamt uppbyggd av pedagoger. Om du är medlem kan du använda 'taggar' (nyckelord) vilket gör det dina sökningar snabbare.