tisdag 26 mars 2013


En rapport från Bettmässan i London tidigare i år. 


Utbildningsvärlden befinner sig i kontinuerlig förändring, i rasande fart faktiskt. Glappet mellan den unga generationens verklighet, som är både digital och i den fysiska världen, och deras föräldrageneration för att inte tala om mor och farföräldrar, ökar hela tiden. 

Vi kan inte bortse från de digitala arenorna - inte heller bör vi välja att avstå från att delta i den digitala gemenskapen. Vi kommer alla att behöva kunna hantera digitala verktyg  i vår vardag både privat och i yrkesmässigt.

Dessutom kan även vi som inte är barn längre faktiskt också lära oss nytt och uppleva glädjen i att bemästra nya verktyg. 

tisdag 19 mars 2013

Astronomi ...bland mycket annat

 The American museum of Natural history har resurser för lärare, föräldrar och elever. Ett område är astronomi, och vår egen sol. - rekommenderas. Det är snyggt och genomarbetat, men så klart på engelska.


Det finns naturligtvis också svenska resurser; Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har en sida med länkar vidare till andra resurser om astronomi och rymden.


En annan svensk institution är Göteborgs Naturhistoriska museum,  som har digitaliserat och gjort sina samlingar tillgängliga via webben. Dessutom finns det resurser på svenska vid Naturhistoriska museet i Helsingfors. som bland annat har webbutställningar.





måndag 18 mars 2013

Några NO-resurser för skola och utbildning

Många myndigheter och offentliga institutioner har digitala resurser som är användbara och åtkomliga för skola och utbildning

Naturvårdsverkets sida har fått en ansiktslyftning och här kan du hitta fakta, statisktik mm.




Naturhistoriska riksmuseet har ännu fler  och andra resurser. Bland annat finns det sökbara databaser; Du kan också hitta fakta om rymden och naturen , och mycket annat





onsdag 13 mars 2013

Några praktiska digitala verktyg


Mentimeter är ett praktiskt verktyg för omröstning. Det är utmärkt för att ta pulsen på en grupp eller för att få veta vad deltagare i en grupp tycker och samtidigt låta dem vara anonyma. Kan också användas i undervisning.

Korta.nu är ett helt annolrunda men lika pratiskt verktyg. Långa länkar i texter, twitter etc. kan kännas jobbigt. Då är det enkelt att korta ner dem med Korta.nu.

Med Screencast-O-Matic kan du göra skärminspelningar, och Prezi gör det lätt att göra roliga och snygga presentationer på ett lite annorlunda sätt. Med Slideshare kan du sen dela med dig av dina presentationer och få tillgång till andras.


De här verktygen är gratis.

tisdag 12 mars 2013

Musik är roligt


Musik är roligt. Det är något fundamentalt mänskligt. Musik är känsla och konst. Men för många blir musikens teori en stötesten. Första gången jag upplevde hur roligt man kan ha med musikteori var i England för ett tiotal år sedan. Min 10 årige son var på musikläger och hade lektioner i "Music Mind Games" - musikteori. Jag hade aldrig förut sett barn så fokuserade och engerade i en inlärningssituation eller ha så roligt. Grunden bygger på att lärande ska vara positivt, roligt och stimulerande och man spelar spel med musikens symboler och byggstenar. Och det är roligt för både barn och vuxna.



Nu kan man nå några av spelen digitalt på nätet. Music Mind Games är framför allt en metod men det finns också mycket annat material på webben. Jag rekommenderar också Theta Music Trainer som är gratis i alla grundläggande nivåer. Här kan du öva gehör och musikteori och har kul.

Har du barn som håller på att lära sig läsa noter eller vill du lära dig själv, eller bara öva och bli bättre. Ta då en titt på   Theta Music Trainer.



Det är inget nytt att vi lär oss bättre när vi är fokuserade och har roligt. Digitala verktyg gör möjligt för den som vill lära sig att själv kunna ta saken i egna händer på ett helt nytt sätt och att själv välja verktyg och inlärningssätt. Det är precis som om det hänger kvar en värderande misstanke att om något är för roligt måste det vara mindre seriöst, och därför också mindre värdefullt. men om du kan lära dig och har roligt så lär du dig bättre, snabbare och minns mer och längre.

Lek och ha kul med musik och allt annat du kan tänkas vilja lära dig.

fredag 8 mars 2013

Älskar att lära men hatar skolan!?

"Jag älskar att studera men hatar att gå i skolan. Det borde inte gå ihop, men tyvärr gör det det" twittrar en ung tjej. 

Skolan har inte lyckats döda lusten att lära men skolan upplevs uppenbarligen inte som en positiv plats för lärande och utveckling. Vi borde fråga oss; Vad är skolan huvudsyfte? Är det att förmedla kunskaper eller är det något annat? Skolan har andra syften, som demokratifostran och är ett nationellt projekt men hur ser det ut ut elevens perspektiv?

Den förändring som kommer som en följd av den digitala utvecklingen, sociala medier och blixtsnabb kommunikation har också förändrat vad elever och studenter förväntar sig och accepterar av sina lärare och av skolan.


Foto: Henrika Florén/ sir Ken Robinson

Redan 2010 pratade sir Ken Robinson i Ted Talks om att skolor dödar kreativiteten. I min värld är lärande en kreativ och lustfylld process. Det betyder inte att det inte innebär arbete. Men om utbildingssytemet trots alla vackra ord faktiskt lägger ett lock på kreativitet då är vi illa ute. Men kanske är vårt störst hopp barnen och ungdomarna som via webben har tillgång till många andra kanaler för kunskap och lärande. Om de flyttar sitt lärande ut på andra arenor kommer skolan som institution att tvingas följa efter. Frågan är bara hur lång tid kommer det ta? och hur stort måste glappet bli mellan det 'officiella' lärandet och det inofficiella?

torsdag 7 mars 2013

Studiebesök på Kent College - Bett2013

Kent College är en skola med elever som bor hemma och elever som bor på skolans internat. Skolan har en fullt utbyggd 1:1 miljö sedan ca 5 år. De äldre eleverna (11- 18 år) har en bärbar dator till varje elev och lärare. Skolan har  700 datorer och 3 anställda tekniker. Intressant är att höra dem beskriva precis samma problem och samma oro från lärare och föräldrar som vi möter här i Sverige när vi introducerar undervisning i 1:1-miljö.

Foto: Henrika Florén / Kent College Cantebury

Elever och hur de fungerar i relation till lärande skola och undervisning har förändrats. Något som bland annat tas upp av Don Tapscott boken Wikinomics. Hur får vi eleverna engagerade i klassrummet? Börja med målet i sikte. Men vad är då slutmålet? Det blir tydligt att mål och syfte med undervisning måste göras tydligt.  Men ett förslag är att vi helt enkelt ska starta med att låta eleverna lära sina lärare hur de vill bli undervisade. Det är ett grepp som har fungerat för dem på Kent College.

Vi får också en teknisk presentation; Kent College använder Google Apps for Education  vilket  också används av flera svenska kommunala skolor och friskolor. Skolan har också ett eget system för att kontrollera alla laptops, så de kan se och följa var en dator befinner sig och hur de används. De stänger av tillgången till program och applikationer under lektionstid. som t.ex. Skype. Överlag beskriver Kent College ett kontrollsystem som är långt mer omfattande än vad som skulle kännas acceptabelt i svensk skola.

Men trots skillnaderna i skolkultur mellan det svenska systemet och det engelska slås jag av likheterna i de processer och förändringar som är på gång. Även här på Kent College beskriver man att övergången till en digital undervisningsmiljö också förändrar undervisning och lärande. Eleverna har förändrats. De accepterar inte längre det 'gamla vanliga' sättet att undervisa. Det blir helt nödvändigt för skolor att förändra sin verksamhet.

Sir Ken Robinson - Bett2013


Foto: Henrika Florén

Att se och höra sir Ken Robinson är en upplevelse utöver det vanliga. Det är snarare som inför en konsert än ett föredrag av någon inom utbildning. Publiken trycker på mot de stängda dörrarna. Det är armbågar och trängsel. När insläppet låter vänta på sig p.g.a. tekniskt krångel kan jag känna folkmassans otålighet. Det är som när vi lekte sardiner som barn, fast i jätteformat. Vi står packade som sillar.


Jag har tur som blir uppfångad och placerad längst fram. Jag kan både se höra sir Ken utan problem. Sir Ken, som andra talare jag hört under Bett2013 talar om förändringar i samhälle och utbildningssystem och att vi fortfarande bedriver under-visning som  om vi skulle förbereda våra barn och ungdomar för ett industri-samhälle med arbeten vid  löpande band. I själva verket vet vi inte hur arbetsmarknaden kommer se ut, vilka förmågor och kompetenser som enskilda individer kommer att behöva.
Sir Ken talar också om bildning och kunskap som personlig utveckling. Alla har någon förmåga, något som är speciellt. Ska vi då inte tillåtas upptäcka och utveckla detta? Han tar upp frågan om hur mycket vi bör styra våra ungdomars val av studieområde? Ska vi som föräldrar, pedagoger, vuxna rekommendera en studieväg som vi ser som säker för att den ger en stadig utkomst? Det blir då ett problem när arbetsmarknad och arbetsområden ändras och utvecklas med rasande fart.

Istället berättar om sin son som läste konsthistoria och filosofi. En kombination som kan tyckas mindre matnyttig om man vill försörja sig men som gjorde det möjligt för sonen att arbeta för Sotheby’s med att köpa och sälja konst och antikviteter, ett arbete som han älskar och som gett ett rikt och intressant liv och bra inkomster. Sir Kens poäng är naturligtvis att vi ska vara försiktiga med att avråda den som vill studera vidare eftersom vi faktiskt inte vad det kan leda till och att kunskap alltid är en lätt börda att bära.
Sammantaget är det en inspirerande timme med en av utbildningsvärldens stora tänkare idag.

Foto och montage: Henrika Florén

onsdag 6 mars 2013

Leading Learning - Bett2013

Bett 2013 gav tillfälle att lyssna till och samtala med många intressanta personer. Tricia Kelleheller  är rektor vid flickskolan Stephen Perse Foundation i Cambridge, som är en skola för barn från 5 till 18 år. 

Foto och layout: Henrika Florén


Kelleheller talar om rummets betydelse för lärande. ’Klassrum har designats för att testa elever och förvara möbler’. Skolorna är byggda för envägskommunikation, något som hon anser behöver förändras. Både klassrum och bibliotek är viktiga platser för lärande och hon återkommer till renässansens idé om rummet som en bärare av inspiration. Vi ska skapa rum som stimulerar till lärande. Hon poängterar att biblioteket ska vara en plats som inspirerar till lärande och bibliotekarier har även en viktig uppgift att hjälpa till med efterforskning och informations-inhämtande via digitala verktyg.
Det vore fel att inte ta hänsyn i skolan till den digitala revolution som pågår. Vi måste också vara medvetna om att allt som händer, det händer läraren. Vi behöver alltså stödja och utbilda skolans personal så att de kan hantera de digitala verktygen, och inte bara använda datorn som någon sort glorifierad anteckningsbok eller något annat som lika gärna kan göras med papper och penna. Vi måste lära, lära av och lära om. Det behövs ledande personer bland lärare som kan gå i bräschen och inspirera och leda kollegor att förändra undervisningen i klassrummet. Om ledningen då styr lärare för hårt hejdar man den här utvecklingen. Det tar ifrån läraren makt och kontroll över sin egen undervisningssituation.



Hon började med en fråga - "Varför måste vi förändras?". Det är en fråga som återkommer. Ett svar är att idag är våra barn och ungdomar aktiva på många arenor. Skolan är bara en av många. För att nå våra elever måste vi möta dem i den verklighet där de befinner sig.

Hon avslutar med en  följdfråga;  ‘Vad är en kreativ undervisningsmiljö’. Vad behöver vi förändra mer än rummet? Vad behöver göras i organisation, schema och skolans strukturer för att kunna förändra undervisningen?

Det är relevanta frågor för skola och utbildning styrs i stor utsträckning av strukturer som är föråldrade och det är inte en dag för sent med en omvälvande förändring.

tisdag 5 mars 2013

En skola i samtiden för framtiden med Troed Troedsson

I samband med Bettmässan fanns också många svenska namnkunniga personer i London. Jag hade förmånen att lyssna på Troed Troedsson när han föreläste, debatterade och provocerade kring skola och utbildning.

Han börjar med att ställa frågan ”Hur gör man för att se in i framtiden?” Jo man gör som meterologer. Man skapar modeller för framtiden. Det är alltså inte fråga om visioner eller vad man vill ska hända utan  modeller baserade på kända fakta och analys av dessa.

Skolans uppdrag, enligt Troedsson,  är att ge barn kompetens och utmanar och han provocerar med att definiera ‘kompetens’ som förmågan att tävla (competense - compete). Den som inte kan ‘tävla’ med sin kunskap eller sin förmåga är inte kompetent enligt hans definition. Det är ett effektivt grepp för att få publiken att vakna till.

Tidigare var kompetens det samma som kunskap och information. Men vad behöver vi ge våra barn för att de ska vara kompetenta i den framtid de ska leva och verka i? Många kommer att arbeta med uppgifter och i yrken vi inte ens kan ana idag. Kan våra svenska barn konkurrera i en framtid där det kommer råda kunskapsöverskott? Globalt sett har aldrig så många gått i skola och fått högre utbildning. Men trots att Sverige sjunker i vissa områden som matematik och läskunnighet så har vi i 11 år i rad hamnat högst i innovationsgrad inom EU. 

De kompetenser som kommer att behövas i framtiden är att kunna använda förmågor och kunnande på nya sätt. Behovet av kunskap förskjuts mot innovation, hjärna till kommunikation, det funktionella blir värderingsstyrt och specialisering ändras till  komplexitet.



Redan nu ser vi förändringar som ‘the flipped classroom’ och ‘bring your own device’. Gemensamt för den här utvecklingen är att kontrollen över utrustning och användande flyttas från organisationen till den enskilde. Wiki-leaks och the Pirate Bay är andra exempel på den här utvecklingen. 




måndag 4 mars 2013

kompetensutveckling för lärare "web linked coaching" Bett2013

Bettmässan ger möjlighet att lyssna, nätverka och ta del av andras erfarenheter av och kring digitala verktyg i skola och undervisning på alla nivåer. Jag lyssnade med intresse på Improving the Teaching in Your School with web Linked Coaching.

Biträdande rektor John Rie från Foxborough School, en lågstadieskola, berättade om kompetensutveckling av lärare på skolan genom  coachning via nätet. Tekniken iris innebär att en lärare har en kamera monterad i klassrummet och en coach som sitter och ser och hör via en webben och coachar den undervisande läraren antigen i realtid eller efter genomförd lektion.



Det kan låta tveksamt för svenska öron men lärarna deltog frivilligt. De kunde också välja att filma sina lektioner för att sedan gå in och titta på sig själva och vad som hänt. Det är läraren som styr över vem som ser och om hen vill ha en coach i realtid. Det var aldrig rektor som coachade utan en utomstående konsult eller en kollega som läraren själv valt.

Resultatet efter ett år var att Foxborough School tog ett rejält kliv upp i rankningen både vad det gäller lärares prestationer och elevers resultat. Resultaten var också mycket positiva för lärarstuderande men det visade sig förbättra undervisningen för alla lärare som deltog i projektet.

Alla lärare ville inte bli filmade, åtminstone inte i början, men i och med att läraren själv har kontroll över vem eller vilka som kan se och vem som blir coach så dog det motståndet ut och i slutet av projektet var det lärarna själva som kom och begärde att få använda utrustningen som är portabel. Den installeras alltså inte permanent i ett klassrum.

Nyckelfaktorer för att projektet lyckades var att läraren själv får bestämma över sin situation, välja coach och att det gavs positiv återkoppling. Om du är intresserad av att veta mer kan du hitta information på http://www.irisconnect.co.uk

foto och montage: Henrika Florén


lördag 2 mars 2013

Teknik och hur vi lär oss - Bett2013


Bett-arenan är full av folk. Det är stimmigt och svårt att höra. Jag missar det mesta av vad den första talaren Anastasia de Waal har att säga  om Technology and How We Learn.  Ljudmiljön är dålig men ändå, det jag främst upplever är att det är spännande att få leva i en tid och ta del av en omvälvande utveckling, som håller på att förändra världen radikalt. Lärdomsinstitutionerna har kanske ännu inte förändrats nämnvärt men lärandet har.

Foto och montage: Henrika Florén

Nästa talare är Armand D’ Angour från Oxford University. Han talar om att vi inte kan backa till värld där undervisning bara sker ansikte mot ansikte. Han poängterar också vikten av att ge individuell återkoppling, och att vi måste  skapa en motiverande inlärningssituation. En bra lärare kan skapa en lärsituation så att eleven vill lära sig. Allt handlar om kvaliteten på läraren.  Riktad vägledning är helt väsentligt för elevens lärande. Han talar också om att vi lär oss bättre när vi är känslomässigt engagerade. Eleven måste vilja lära sig och det kan vi stimulera hos eleverna genom hur vi undervisar och vägleder. Den moderna digitala kontexten är ett hjälpmedel här för att den bland annat möjliggör snabbare återkoppling, men avgörande är ändå kvaliteten på läraren för att lära situationen ska bli bra och av hög kvalitet.
Foto och montage: Henrika Florén


Bette Chambers från the University of York talar under rubriken ”But what do they learn?” På vilket sätt och hur mycket lär sig barn av teknik. En resultat av forskning som hon lyfte fram visar att digitala verktyg endast ger små positiva effekter på barns lärande, men att det beror på att lärare är skeptiska till att använda datorer. Hon påpekar också att teknik är ett verktyg som om den används på rätt sätt kan vara effektiv, men endast då. Digitala verktyg gör det  möjligt för elever att på ett helt nytt sätt gå framåt i sin egen takt, men det visar också läraren tydligare vilka barn som kämpar och gör det tydligt för läraren om hen behöver repetera begrepp eller områden för en hel grupp eller för vissa barn i gruppen.
Foto och montage: Henrika Florén

Susan Greenfield är neurobiolog och forskare. Hon börjar med att tala om att vi måste veta vad vi har för mål och syfte innan vi kan designa lämplig programvara. Hon påpekar att information ofta blandas ihop med kunskap. En dator kan handskas med information bättre än en människa men den kan inte tänka eller förstå. Hon uppmanar också publiken att tänka efter just kring syftet med att introducera och använda ny teknik för barn. Hon tar upp den gamla sanningen att vi blir bra på saker vi gör ofta, eller repeterar. Barn som spelar mycket videospel kommer alltså att bli bra på just detta och deras hjärnor kommer att anpassa sig och växa till, som ett resultat av de aktiviteter de gör ofta och repetitivt. Kopplingar mellan hjärnceller skapas när vi interagerar med världen via våra sinnen. När vi spelar videospel går kroppens belöningssystem in och vår hjärna får ett flöde av dopamin, alltså belöning. Det finns indikationer på att ungdomar med ADHD använder videospelandet som en sorts självmedicinering eftersom vid adhd ser man en brist i dopaminproduktion. Hon lägger ingen värdering i sitt uttalande.
Alla fyra talarna poängterar att läraren är fortsatt viktig och att tekniken ger nya möjligheter men inte är någon lösning i sig. Alltså digitala hjälmedel ersätter inte läraren men kan på ett effektivt sätt förstärka lärandet, men för att detta ska kunna ske på ett effektivt sätt behövs kunskap om hjärnan och inlärning och tydliga mål och syften för undervisning.
Jag tänker att det är viktigare än någonsin att att sätta fokus på lärarens kunskap och kompetens att använda de nya verktyg den digitala tekniken ger och att skapa positiva inlärningsmiljöer för barn och ungdomar. Tekniken ersätter inte någon pedagog i stället ökar den behovet att skickliga pedagoger för att hjälpa elever att hitta vägen till lärande.
foto och montage: Henrika Florén

fredag 1 mars 2013

efter Bett2013

Bett 2013 gick av stapeln vid ExCel som Ligger i London Docklands. Mässlokalerna är enorma och det vimlar av människor. Mest är det naturligtvis vuxna som arbetar med utbildning på någon nivå, men jag ser också många barn och ungdomar.

Jag vet redan vilka föredrag jag ska gå på. Medan jag väntar tittar jag på mängden av aktörer som finns på mässa, utbildningsföretag, förlag, skolor, teknikföretag, programutvecklare, lärare och elever som besöker mässan, och alla kategorier människor inom utbildningsvärlden. 

Foto: Henrika Florén - Bett crowd


Mest pikant är montern med en mekanisk häst. Jag kan inte låta bli att gå in fråga vad de gör här på bett-mässan. Jag får ett leende till svar och upplysningen att det är ett utmärkt sätt att träna för rörelsehindrade som behöver öva upp muskelstyrka och balans. Det ser roligt ut och jag får lust att pröva men det går inte - utrymmet är för trångt. 


Foto: Henrika Florén


Bett 2013 har lämnat mig med många nya tankar, funderingar och idéer att följa upp. Väl hemma efter en vecka i London gällde det att komma i kapp med allt det 'vanliga' arbetet. Det är förklaringen till det ovanligt långa upphållet, men nu kommer snart fler inlägg kring temat Bett2013. Redan i morgon kan du läsa om teknik och hur vi lär oss.

Foto och montage: Henrika Florén